ETT TELEFONSAMTAL

För en månad sedan nominerades jag till Konung Gustaf V 90-årsfond - en stiftelse för ideell ungdomsveksamhet. Idag fick jag ett telefonsamtal. 

Jag hade precis satt på musik i vardagsrummet. This girl is on fire strömmade ut genom högtalarna. Precis när bästa delen av låten skulle ta vid tog istället en gäll ringsignal över högtalarna. Nej! Jag tittade på den ringande displayen en stund. Ett telefonnummer jag inte kände igen. Jag tryckte på grön lur. En man presenterar sig och berättar att han ringer från Konung Gustaf V 90-årsfond. Jag trodde samtalet gällde en bekräftelse av att jag blivit nominerad. Längre in i samtalet förstod jag vad det egentliga syftet var. Att jag är mottagare av stipendiet.

Jag måste ha låtit förvånad, för det var precis vad jag var. Självklart glad, men förvånad. Att få ta emot detta stipendium var inget jag ens vågat hoppas på. Under kvällen har jag fått möjlighet att läsa nomineringen. Jag blir rörd. Vackert skrivet och stärkande ord. Mycket av min tid går och har alltid gått åt till ideellt arbete för barn och ungas möjlighet att växa och utvecklas. Därför vill jag rikta ett stort tack till Therese Hugosson som nominerat mig och värmt min själ med helt fantastiska beskrivningar. Tack för att du bekräftar att den ledare jag försöker vara också syns. Jag kommer att läsa beskrivningarna om och om igen, speciellt under svårare perioder. 

Vi kan bli mycket bättre på att bekräfta varandra. Feedback är den bästa present vi kan få. Jag är glad över att ha fått en otroligt stor present, en prefekt 25-års present. Nu uppmanar jag dig. Bekräfta personerna runtom dig, berätta för dem vad de gör bra och ge dem således den billigaste och bästa gåva du kan ge. Bäst av allt är, du kommer må minst lika bra av att ge som att ta emot. Kanske till och med bättre. 

Den 10 november kommer jag att ta emot stipendiet. Jag är fortfarande positivt överraskad. 

EN ANNORLUNDA VALBORG?

Idag är jag i Stockholm och drömmer mig tillbaka till de många Valborgsmässoaftnar i Värmland. Som både musiker och drillare har det alltid varit ett val, spela eller drilla? Vi flängde runt från brasa till brasa för att hinna sprida så mycket vårkänsla som möjligt. Det var kallt, det var blåsigt. Instrumentet och drillpinnen rent utav isbitar. Noterna blåste runt och klädnyporna blev ens bäste vän. Men det finns en charm i det också, det hör till. Lika frusen var publiken, men ändå stod de där. Lyssnade till vår musik, tittade på oss drillare. Det är alltid kul att spela musik, alltid kul att drilla. Visst har det tagit emot, visst har jag velat sagt nej. Men jag gjorde det inte och fick istället uppträda med mina vänner och på så sätt värma den kalla publiken. 

Stämningen kommer nog inte bli lika hög i år men jag kommer ändå inte gå ifrån konceptet unga och musik. Idag jobbar jag med projektet Ungdomsinflytande nu! och i kväll, när du kanske värmer dig framför en stor majbrasa, gnuggar jag hjärnhalvorna för att strukturera upp arbetet i RUM och planera inför vårt första ordentliga AU (arbetsutskott) möte 1-2 maj. Ser extra mycket framemot 2 maj då vi kommer ha introduktion för de nya i Förbundsstyrelsen. Min Valborg ser alltså inte så annorlunda ut än tidigare år. Den fylls med kultur och glädje, fast inomhus istället. 

Hur jag kommer fira Valborg 2014 speglar mycket av hur mitt liv ser ut idag jämfört med för 6 år sedan. Jag är fortfarande engagerad inom kultursektorn, lever och andas kultur. Mitt aktiva spelande har övergått i en mer administrativ ledarskapsroll. Istället för att utöva kultur på heltid utvecklar jag den. Ett fantastiskt arbete som stärker mig när jag ser hur unga verkligen blomstrar ut genom kultur. Utövar kultur kommer tyvärr i andra hand men finns ändå med!

Jag önskar Kils paradorkester och Kils drill och dans lycka till i kväll. Detta år är det lite extra speciellt. Då kommer nämligen "Kören kören" jag var ledare för i 3 år att vara med och sjunga. Alla tre av min kilsfavoriter på en och samma plats. Oj vad sugen jag blev på att åka till Värmland nu!

2 dagar efter jag blev vald till förbundsordförande i RUM gick ett pressmeddelande ut. Jag intervjuades i Sveriges Radio P4 Värmland morgonen den 9 april. Ni kan lyssna på intervjun genom att spola fram till 3.38.10 efter ni har klickat på denna länk Lyssna här!

Det finna också notiser om ordförandeskapet b.la här:

NWT - Nya Wermlandstidningen

VF - Värmlands folkblad

Glöm inte att flytta på brasan så att inga igelkottar kommer till skada!

Trevlig Valborg!

ATT SKAKA HAND MED KUNGEN

Den 11 april 2013 ägde den officiella avslutningen av utbildningen Värdebaserat ledarskap rum. 

Det är idag ett år sedan. 

Tiden går fort. 

Värdebaserat ledarskap är en ledarskapsutbildning för unga ideella ledare. Avslutningen hölls på slottet där Kungen själv närvarade. Stolt delade han personligen ut diplom till alla medverkande på utbildningen.

"Under mer än 50 år har Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf engagerat sig i Scouterna – i Sverige och internationellt. Han har sett vad en stark värdegrund och ett bra ledarskap betyder för utvecklingen av en god samhällsgemenskap.

Kungen har i olika sammanhang efterlyst en satsning som ger unga ledare möjlighet att tidigt i livet utveckla ett ledarskap baserat på goda värderingar.

Inför Kungens 60-årsdag bildades en stiftelse — Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap — med ändamålet att främja ungdomars utbildning i ledarskap utifrån de värderingar som kommer till uttryck i scoutrörelsen." ungtledarskap.se

Värdebaserat ledarskap finansieras av denna stiftelse. Jag fick privilegiet att gå en otroligt bra utbildning och har tagit med mig många lärdomar. Under ett år fick jag tillsammans med 19 andra deltagare och en mentor utveckla mitt ledarskap. En resa som har betytt otroligt mycket för mig och min fortsatta tid som ledare.

Uppklädda anlände vi till Tre Kronors slott för att ta emot diplom av Konungen Carl XVI Gustafs. Fioler spelade i det kungliga biblioteket. Förväntansfulla satt vi som på nålar och väntade på att huvudpersonen skulle kliva in. Det var en fin ceremoni med lovord från både Kungen och andra stora ledare. En stund jag inte glömmer i första taget. 

Jag minns det som om det vore igår. Handsvett. Hög puls. Nervositet. Det enda som snurrar i huvudet var varför jag valt ett par skor med så hög klack. Hur kunde jag var så dum? Tänk om jag snubblar på vägen fram. Jag satt som på nålar och väntade på att höra mitt namn. Inte avslappnad en sekund. Mitt namn ropades upp och jag började min vandring fram till kungen i (för mig) för höga klackar. Rungande applåder hörs. Jag fokuserar på varje steg. Inte för snabbt men inte för långsamt, var instruktionerna vi fått. Applåderna tog slut och det enda som hördes var ljudet från mina klackar. Hur många steg har jag kvar? Jag spelar upp minst 10 scenarion i huvudet om hur allt går fel. De där klackarna alltså. Klick. Klick. Klick. Och så var jag framme. Jag överlevde. Jag pustar ut, säger "Tack" och vandrar avslappnat tillbaka till min plats längst bak längst bort. 

Idag, ett år senare, är jag fortfarande upprymd av känslorna som inföll sig den dagen. Känslor som bygger på den resa jag fick möjlighet att göra. En resa som gör resan jag har framför mig lättare. Tack stiftelsen Ungt Ledarskap för att jag fick gå en ledarskapsutbildning i världsklass.

Nästa gång jag ska få diplom av kungen ska jag ha på mig Converse. För att förebygga oförberedda händelser.

RUMs Vårstämma - Ny förbundsordförande

En helg i Uppsala är nu över. 
80 personer på plats. 
Vårstämma i RUM avklarad. 
Jag är numera RUMs nya förbundsordförande. 

Jag vill rikta ett stort tack till alla på förbundsmötet i helgen. Tack för det stöd jag kände och tack för det förtroendet ni gett mig. Det är ett stort uppdrag som jag tar på största allvar. Den nya förbundsstyrelsen är stark. Några nya personer med ny kunskap och nya perspektiv blandas med den kunskap som redan finns. Det här kommer bil bra, det känner jag på mig.

Som inför varje stämma eller årsmöte är jag lite extra spänd. Tänk om inte mötet tycker om det vi i styrelsen arbetat med? Tänk om allt vi gjort varit förgäves. Men så brukar det inte vara. Heller inte denna gång. Diskussionerna på mötet var bra och vi utvecklade det som styrelsen redan arbetat fram.

RUM har potential, inte minst visade helgens stämma det. Många engagerade unga och fler ska vi bli. Tack för helgens engagemang och styrkan ni gett mig. Idag börjar ett nytt liv för mig med många utmaningar som jag ser framemot enormt mycket. Vi ska utveckla ett förbund tillsammans för barn och ungas musik- och kulturutövande!

Riksförbundet Unga Musikanter, RUM, är en ungdomsorganisation för alla barn och ungdomar som spelar ett instrument, sjunger, dansar eller spelar teater. Bland våra 40 000 medlemmar och 400 lokalföreningar utövas det massor av musik- och kulturaktiviteter av många olika slag.

The Swedish Federation of Young Musicians (in Swedish: Riksförbundet Unga Musikanter - RUM) is an organization for young musicians, singers, dancers and actors. The federation has about 40 000 members in 400 associations and arrange a lot of music activities of different kinds for our members.

Vackra möten under en vacker vecka

En vecka utanför Stockholm fylld med upplevelser och avtryck börjar närma sig sitt slut. Jag har njutit och insupit kultur, natur och människors historier. 

SMoK KONFERENS OCH RUM REPRESENTATION

Tisdagens morgontåg tog mig till Skövde där SMoK, Sveriges Musik och Kulturskoleråd, konferensen ägde rum. Där byggde vi upp en grymt snygg monter och pratade RUM, Riksförbundet Unga Musikanter, i 3 dagar. Tror att vi slog rekord i snyggaste monter på konferensen. Många bra samtal om elevinflytande och elevföreningar hade vi med rektorer, kulturskolelärare och politiker landet om. Bra och inspirerande seminarier, god mat och självklart bra konserter! Det hör till SMoK konferensen att avnjuta mycket musik av elever på musik och kulturskolor. Det gillar jag mest med konferensen. 

Resan fortsatte till Malmö på fredag morgon. Jag passade på att ta ett tidigare tåg för att hinna uppleva Malmö lite och inte bara åka dit i jobb. Det blev en härlig promenad i ett vårigt och soligt Malmö. Vilken vacker stad!

TÅGRESORNA ÄNDÅ DET VACKRASTE

Tågresorna har varit den bästa tiden under veckan. Jag gillar att åka tåg. Bara att sitta och titta ut genom fönstret gör mig lugn. Men denna vecka har mina tågresor också fyllts av historier. Historier från personer bredvid mig. Jag mötte en person som var på väg hem från att helt själv ha gått på tur i svenska fjällen i 8 dagar. Han berättade om magin som infinner sig när han helt själv sitter på ett berg, ser ut över de snötäckta klipporna och det enda han hör är sin egna puls. Han drar in mig i lugnet och iväg från tekniken och stressens samhälle. För en stund sitter jag där på fjället och ser ut över de snötäckta klipporna och det enda jag hör är min egna puls. Vi säger hej då och ett nytt samtal tar vid med en annan person. En person som tar mig med till sina favoritplatser och upplevelser. Jag fick följa med på en expeditionsresa med ett filteam till Antarktis, klappa och leka med pingviner, visa makt mot sjölejon och hälsa på sälar. Vi åkte vidare till Afrika och delade med oss av varandras upplevelser. Om vattentunnor i Kenya och en uppbyggnad av ett sjukhus i Zimbabwe. Tillbaka till Sverige hamnade vi i Värmland och pratade om vattenkraft. Om hur en person köpt upp flera gamla vattenkraftverk och väckt liv i dem igen med kunskap från förr men också hur skicklig Värmlands stolthet Lars Lerin är. Personen kommenterade också virkningen som jag höll på med och var mycket glad över att se unga sitta och virka. Efter ett långt trevligt samtal skildes våra vägar åt. Jag satt återigen ensam på tåget innan det var dags för mig att kliva av. 

Offentlig konst på Malmö station. En videoinstallation där

bilder rullas från olika delar av världen. Som om du satt i

ett tåg och tittade ut på delar av vår mångkulturella värld.

Efter en arbetsdag i Malmö var det återigen dags att sätta sig på ett tåg. Denna gången hade jag inga planer på att vara social utan ögonlocken kände för en stunds sömn. Men så länge höll inte den tanken. Väl på plats i tåget hamnade jag i ett samtal med mitt nyfunna resesällskap. Detta samtal skulle senare visa sig leda till många gemensamma nämnare. Han var på väg hem från en veckan i Tokyo och där var jag med min nyfikenhet fast. Vi delade erfarenheter av Japan och dess vänliga människor som gör allt för att organisera en så bra resa som möjligt. Det jag missade var däremot körsbärsblommorna som precis slagit ut. Jag fick se några bilder och var därmed tillbaka i detta vackra land Japan. Hans resa till Tokyo gjordes i FNs tjänst då han ingår i en projektgrupp för att ta fram strategier kring artikel 5,6 och 7. Hemma i Sverige jobbar han som militär och är chef på ett regemente. Jag berättade att jag gjort lumpen som musiker. Samtalet tog en ny vändning. Han är en av de som arbetar hårt för militärmusiken och värnar gott om sina hemvärnskårer i Eksjö och Jönköping. Han har till och med spelat althorn en gång i tiden. Vi pratade om sommarens tattoot som äger rum i Eksjö, om Edingburgh military tattoo och Top Secret Drumcorps. Han berättade att hans barn inte är bortskämda men när de önskat sig ett instrument har de alltid köpt det. Ett samtal i 2 timmar innan det var dags för han att gå av tåget och därmed kliva ur mitt liv. 

I skrivandets stund iakttar jag ett vackert möte mellan två personer i samma vagn på min resa från Örebro. Idag var det regionstämma för Kulturens bildningsverksamhet Region mitt. Jag satt som ordförande fram tills idag men lämna vidare ansvaret till en annan drivande person. 

Nästa helg väntar nämligen ett nytt uppdrag, om mötet så vill. 

Vi gör fotspår i varandras liv. Vissa fotspår är starkare än andra men alla ger ändå ett avtryck. Denna vecka har varit fylld med avtryck i olika storlekar. 

Avslutningsvis, lite utkast av bilder jag samlat på mig under veckans gång.

Vilken tur att konferensen ägde rum inomhus. Skövde bjöd nämligen på
snöoväder. Utsikt från mitt hotellrum. Bara att knäppa på sig skidorna eller?

Vår monter med ny vägg och ett grönt bord.

På min promenad genom Malmö stötte jag på några grafittikonstnärer som arbetade med ett 

offentligt konstverk.Intressant att stå och titta på när det arbetar. 

Passerade samma ställe 3 timma senare. Såhär blev resultatet. 

Hittade ett häftigt lägenhetshus med färg och olika former.

Jag har hört det men nu har jag också upplevt
det. Det cyklas mycket i Malmö.

Folkmusikunderhållning under regionstmman. TrIIda - Mycket bra musikgrupp.

Fysiskt tillbaka från Japan

Hur kan jag förklara, hur kan jag förstå.

När jag knappt kan föreställa mig och få det att bestå.

Jag har levt i en saga, som varit så fin.

Nu är jag tillbaka i verkligheten, med OS, vardagen och många fotografin.

156 nya vänner världen runt. Tack Japan för denna chans!

En orange prick i mitten - det är jag. Denna dag har vi tävling och mitt lag vann! Tack vare det blev jag av med mig röst.
Att skrika när jag redan var hes var ingen bra idé. Kareoken på kvällen var nog också en bov till min försvunna röst.

Jag kom hem i torsdags kväll. Sen dess är jag trött redan kl 18.00 på kvällarna. Jag vaknar 06.00 på mornarna. När kan jag få sova ut? Ja, det kommer väl med tiden. Idag gjorde jag min första arbetsdag och oj vad Japan plötsligt kändes avlägset. Jag gjorde också en jobbintervju. Som utbildningssamordnare för internationella fredsutbildningar som mål. 

På något sätt är facebook nu en flykt tillbaka till Japan. Jag läser om det som mina nyfunna vänner lagt ut. Ser de kort som börjar publiceras. Hur mycket jag än försöker leva kvar i bubblan försöker jag nu skapa mig ett liv där bubblan alltid finns med. Där den påverkar mina beslut. Bygger mitt perspektiv och låter mig andas genom den. 

Jag har fått uppleva. Jag har fått lära. Om min och andras kulturer. Att jag skulle få lära så mycket om Sverige visste jag inte. Om min kultur och mitt sätt att tänka. 

Det snurrar fortfarande efter dagarna på båten. Snurrar efter vågorna men också efter upplevelserna. Jag tror inte det kommer sluta snurra på länge. Jag njuter så länge det varar och låter tankarna föra mig tillbaka. 

Idag delar jag med mig av det sista jag fick se av Japan. När vi satt på flyget, färdiga för att lyfta. Hur de som arbetade med flyget på marken stod på rad, vinkade och bugade när vi flög iväg. Det är Japan i ett nötskal. Vänliga, bugar alltid och tar alltid sig tid åt medmänniskan. Tack Japan.

Den vackra, underbara och grymma svenska delegation.

Låt mig smälta och jag kanske förstår. Jag kan berätta men lovar inte att ni kan förstå. I morgon kanske jag delar med mig av fler upplevelser, vem vet. Nu njuter jag av ost och goda mackor. Tack Sverige för den hårda osten!

Back in Tokyo after a wonderful Homestay in The Dejim family

This post will be in English specially form my family in Tokushima. Thank you for your friendly welcome!

After our first days with free time in Tokyo we met the participants from the other countries - Turkey, Fiji, India, Mexico, Tanzania, Brazil and Bahrain. The participants from Japan will join the program later. Then it was time for the Homestay. Sweden and Tanzania went to Tokushima by airplane. When we landed many people welcomed us with a banner. They are so kind and nice here in Japan!

I had a wonderful time with the family Dejim. They gave me sightseeing in Tokushima and let me taste a lot of good food from Japan. 

Now we back in Tokyo and have met all the participants. Its so many cultures and we have a lot of discussions. I learn something every day!

At the airport there were a lot of students waiting on a airplane.

Tempura - fried vegetables and fis - very good!

We went to a tempel i Tokushima. 

When we were waiting for the Mayor at Tokushima.

In the evening we had a consort in 5 minutes for our home stay family.
Of cours I was the choir leader and have "forced" the Swedish delegation
to sing a swedish folk song. The one with the lyrics 1-20 for you who know.

And, this is crazy but true, we sang and danced "Små Grodorna" (Little frogs)
as a tradition dance in Sweden. I never thought I would do that... 

The delegation from Tanzania sang JAMBO!!! So wonderful and fun for
me because I have sing it with my choir in Sweden. 

The tradition dance in Tokushima.

My bed in the house. I slept so good!

Breakfast wit the family. Delicious. 

The colored stuff is from Fryksta Krukmakteri in Kil. I gave them to the family.

At the beach

At a tee house.

Outside the tee house. 

We went to a place there they had whirlpools. Nice view. 

Yakiniku - The best food I ever have eaten!

I had the chans to try the mothers (Miki Dejima) Kimono! A dream come
true!

I ett lugnt Tokyo

Att Tokyo skulle vara så lugnt kunde jag aldrig tänka mig. Här bor ju hur mycket folk som helst men ändå märks det inte. Renligt som busen är det också.

Delegationen uppradad på Arlanda med våra fina Fjällrävenjackor
som vi fått sponsrade.

2014 JANUARI 22 - Tokyo - tour

Vi har haft en intensiv förstadag i Tokyo där en av oss i gruppen guidade runt oss då han bott här i 3 månader. Vi har sett de turistiska platserna men också ätit på de små restaurangerna som finns intryckta högst upp i små byggnader som inte liknar restaurangbyggnader. Vi har varit i  Asakusa, Akihabara och Shinjuku idag. Det är olika stadsdelar i Tokyo som har sina olika twister. Asakusa är det mer turista stället med tempel och marknader. Akihabara är spelstället för nördar, flervåningshus fulla med spelautomater. Shinjuku är där hotellet från "Lost in Translation" finns. VI tog en drink högst upp i hotellet och fick några fina bilder på utsikten. Otroligt högt upp och vackert. Det syns inte vart Tokyo tar slut. 

Underbar dag och en underbar stad! Här är det mesta organiserat, förutom stadsplaneringen. Husen är udda och står huller om buller så förvänta dig ingen stadsplanering om du kommer hit. 

Asakusa, marknaden men massa turister. När jag tog detta kort hade alla
stannat upp bakom mig för att vänta på att jag tagit klart. Det var som
att tiden stannade, de är så vänliga i Japan!

Andas in rökelser innan vi ska besöka templet

Från hotellet "Lost in Translation"

Tunnelbanan är rätt krånglig så det var bra att Robert guidade oss. Det vara bara
att följa med. 

Akihabara, stället för spelnördar. Detta röda hus är fyllt av
spelautomater.

Vi åt mat på en jättemysig restaurang där
vi lagade maten själva vid borden. 

2014 JANUAR 23 - Kulturkrocken är stor

Vilken frukost! Jag borde kanske bo på 5 stjärninga hotell fler gånger. Kockar som gör omeletter på beställning mitt framför oss. Belgiska våfflor. Färskpressad juice. Fruktbar. Yoghurt. Japansk mat i alla dess former. Och mycket mer. I morgon vet vi i alla fall vad för något vi vill ta mer av och inte. Ytterligare en halvdag ledigt och vi drog till Shibuja, där det stora övergångsstället finns. Ett modernt typiskt "Tokyo" i mina ögon men oj vad tjejmodet skulle vara "gulligt" hela tiden, blev trött på att titta på allt krimskrams. 

Idag mötte vi de andra länderna för första gången; Tanzania, Bahrein, Fiji, Indien, Brasilien, Mexiko, Turkiet och några från den japanska delegationen. Vi hade först en noggrann genomgång av de ansvariga på programmet. Att Japaner är rädda för att bli sjuka har vi verkligen förstått nu. Att säga till en grupp människor "Please, don't get the flue" tror jag inte hjälper ifall någon blir sjuk. Vi har fått någn vtska att gurgla för att hålla oss friska, vi tar tempen varje morgon och rapporterar vad vi har för temp. VI fick också något som liknade en handservett men istället för att öppna hela förpackningen skulle vi bara öppna upp ett hål. Det är nämligen någon "anti virus" sak som renar luften runt oss. Jag har tappat hakan många gånger idag. 

Den formella öppningen av programmet ägde rum nu på kvällen med en Welcome reception - mingen med de andra, fin buffé och massa tal. Jag har fått låna med en Svensk folkdräkt och bar den under kvällen. Det var väldigt uppskattat men mest uppskattat var nog blomkransarna som alla svenskar bar. Vi har gjort dem själva av blommor från IKEA. VI hade en mycket trevlig stund när vi satt och pysslade ihop dem alla 9 på ett hotellrum. 

Efter att ha övat lite folkvisa och packat in presenter ska jag nu packa det sista för att kunna åka till Tokushima i morgon. Vi kommer att bo i varsin japansk familj i 2 dagar. Det ska bli spännande att se vad vi kommer hitta på. Om jag har tur kan de lite engelska men det vet man aldrig.