Mitt Liv Anna: Vackra möten under en vacker vecka

En vecka utanför Stockholm fylld med upplevelser och avtryck börjar närma sig sitt slut. Jag har njutit och insupit kultur, natur och människors historier.

SMoK KONFERENS OCH RUM REPRESENTATION

Tisdagens morgontåg tog mig till Skövde där SMoK, Sveriges Musik och Kulturskoleråd, konferensen ägde rum. Där byggde vi upp en grymt snygg monter och pratade RUM, Riksförbundet Unga Musikanter, i 3 dagar. Tror att vi slog rekord i snyggaste monter på konferensen. Många bra samtal om elevinflytande och elevföreningar hade vi med rektorer, kulturskolelärare och politiker landet om. Bra och inspirerande seminarier, god mat och självklart bra konserter! Det hör till SMoK konferensen att avnjuta mycket musik av elever på musik och kulturskolor. Det gillar jag mest med konferensen.

Resan fortsatte till Malmö på fredag morgon. Jag passade på att ta ett tidigare tåg för att hinna uppleva Malmö lite och inte bara åka dit i jobb. Det blev en härlig promenad i ett vårigt och soligt Malmö. Vilken vacker stad!

TÅGRESORNA ÄNDÅ DET VACKRASTE

Tågresorna har varit den bästa tiden under veckan. Jag gillar att åka tåg. Bara att sitta och titta ut genom fönstret gör mig lugn. Men denna vecka har mina tågresor också fyllts av historier. Historier från personer bredvid mig. Jag mötte en person som var på väg hem från att helt själv ha gått på tur i svenska fjällen i 8 dagar. Han berättade om magin som infinner sig när han helt själv sitter på ett berg, ser ut över de snötäckta klipporna och det enda han hör är sin egna puls. Han drar in mig i lugnet och iväg från tekniken och stressens samhälle. För en stund sitter jag där på fjället och ser ut över de snötäckta klipporna och det enda jag hör är min egna puls. Vi säger hej då och ett nytt samtal tar vid med en annan person. En person som tar mig med till sina favoritplatser och upplevelser. Jag fick följa med på en expeditionsresa med ett filteam till Antarktis, klappa och leka med pingviner, visa makt mot sjölejon och hälsa på sälar. Vi åkte vidare till Afrika och delade med oss av varandras upplevelser. Om vattentunnor i Kenya och en uppbyggnad av ett sjukhus i Zimbabwe. Tillbaka till Sverige hamnade vi i Värmland och pratade om vattenkraft. Om hur en person köpt upp flera gamla vattenkraftverk och väckt liv i dem igen med kunskap från förr men också hur skicklig Värmlands stolthet Lars Lerin är. Personen kommenterade också virkningen som jag höll på med och var mycket glad över att se unga sitta och virka. Efter ett långt trevligt samtal skildes våra vägar åt. Jag satt återigen ensam på tåget innan det var dags för mig att kliva av.

Offentlig konst på Malmö station. En videoinstallation där

bilder rullas från olika delar av världen. Som om du satt i

ett tåg och tittade ut på delar av vår mångkulturella värld.

Efter en arbetsdag i Malmö var det återigen dags att sätta sig på ett tåg. Denna gången hade jag inga planer på att vara social utan ögonlocken kände för en stunds sömn. Men så länge höll inte den tanken. Väl på plats i tåget hamnade jag i ett samtal med mitt nyfunna resesällskap. Detta samtal skulle senare visa sig leda till många gemensamma nämnare. Han var på väg hem från en veckan i Tokyo och där var jag med min nyfikenhet fast. Vi delade erfarenheter av Japan och dess vänliga människor som gör allt för att organisera en så bra resa som möjligt. Det jag missade var däremot körsbärsblommorna som precis slagit ut. Jag fick se några bilder och var därmed tillbaka i detta vackra land Japan. Hans resa till Tokyo gjordes i FNs tjänst då han ingår i en projektgrupp för att ta fram strategier kring artikel 5,6 och 7. Hemma i Sverige jobbar han som militär och är chef på ett regemente. Jag berättade att jag gjort lumpen som musiker. Samtalet tog en ny vändning. Han är en av de som arbetar hårt för militärmusiken och värnar gott om sina hemvärnskårer i Eksjö och Jönköping. Han har till och med spelat althorn en gång i tiden. Vi pratade om sommarens tattoot som äger rum i Eksjö, om Edingburgh military tattoo och Top Secret Drumcorps. Han berättade att hans barn inte är bortskämda men när de önskat sig ett instrument har de alltid köpt det. Ett samtal i 2 timmar innan det var dags för han att gå av tåget och därmed kliva ur mitt liv.

I skrivandets stund iakttar jag ett vackert möte mellan två personer i samma vagn på min resa från Örebro. Idag var det regionstämma för Kulturens bildningsverksamhet Region mitt. Jag satt som ordförande fram tills idag men lämna vidare ansvaret till en annan drivande person.

Nästa helg väntar nämligen ett nytt uppdrag, om mötet så vill.

Vi gör fotspår i varandras liv. Vissa fotspår är starkare än andra men alla ger ändå ett avtryck. Denna vecka har varit fylld med avtryck i olika storlekar.