På resande fot

Nu ligger jag i sängen hemma och provar att blogga från mobilen medan Axel snozar bredvid mig. Jag uppskattar det här tillfället mycket nu då jag har varit bortrest en del på sista tiden men också för att vi åker til Paris o morgon.

Jag fick en fråga igår: vad ser du mest fram emot i Paris? Då kom jag på att jag inte tänkt på det på det viset, jag har bara oroat mig över svårigheterna som språket och transporter. Men efter en stunds funderande kom jag fram till är det jag ser mest fram emot är att åka dit med Axel. Vad vi gör är inte allt för viktigt, bara vi gör det tillsammans. Fast Eiffeltornet står självklart med på to do listan.

Sedan jag gjort min sista dag på Vänerhamn har jag hunnit med en tur till: västkustens Sunna, liseberg och Stockholm. I Stockholm var jag iväg på en utbildning inom RUM- riksförbundet unga musikanter - där jag sitter med i värmlandsdistriktets styrelse. Utbildningen heter SPETSprogrammet och sträcker sig över ett år med fyra ubildningshelger. Föregående helg var den första. Det är en ledarskaps utbildning som också inriktar sig på styrelsearbete. I helgen hade vi externa föreläsare i ledarskap och VardagsRUM och jag har fått med mig mycket ny information att smälta, perfekt för flygresan till Paris. Vi bodde ute på en skautgård vid namn Skatboet och varje morgon mötte solen oss glittrande i det bräckta vattnet. Ett härligt gäng och bra ledare = det blir ett toppen år!

På Väsrkusten besökte vi en skulpturutställning som finns ute i naturen på Tjörn. Pilane heter den och jag rekommenderar verkligen alla som har vägarna förbi Tjörn att ta sig en titt. Jag kommer att lägga upp lite bilder därifrån senare. Förresten så har jag seglat för första gången i mitt liv! Stenqvist tittade förbi en av dagarna och då hade vi sådan tur att deras föräldrar seglade vid Tjörn den dagen. Vi tog oss en sväng och seglade henån runt. Segling är underskattat och något jag verkligen vill göra igen.

Nu ska jag försöka väcka liv i Axel så vi kan gå upp och packa.

En gång i höstas

Under en förmiddag i höstas åt jag frukostbuffe med min far på Kaviar, ett mycket trevligt ställe i Karlstad som jag varmt rekommenderar. Som man vanligtvis gör under en tid då man äter tillsammans höll vi en dialog för att stänga ute den annars otacksamma tystnad som uppstår när två individer inte talar med varandra. Det var en enkel dialog med vardagsnack från; "m, vilken god mat" till Platon och hans historiske vän Arestoteles. Eftersom jag nyligen börjat att studera kultur och i det tillfället läste kulturhistoria drog sig faktiskt dialogen så långt som tillbaka till Platons tid och tanke. Det uppstod en komisk situation i miljön runt oss som min far valde att föreviga genom att sätta svart på vitt. Nedan följer hans redogörelse av vår frukost tillsammans:

Jag hade en inplanerad frukostträff med min dotter i morse. Faciliteten för ändamålet bestod i en frukostservering på Kasernhöjden. Klockan 9 är den till 95% besökt av hantverkare med diverse verktyg fjättrade kring kraftiga bälten om livet. Vi slog oss ner, med fullmatade brickor, bredvid en man med hyvelspån i håret. Han ägnade sin stund för avkoppling med att se på morgonnyheterna. Som inledning på samtalet med dottern, frågade jag lite oförsiktigt hur hon upplever sin första studietid på Universitetet, och om det 3-åriga programmet till att bli kulturvetare kändes rätt. Med en pyramidal berättariver, klar stämma och tydlig diktion, redogjorde hon om det inledande fokusämnet ”Moderniserad kultur ur ett filosofiskt perspektiv”. Ganska omedelbart ryste det märkbart till i vår bordsgranne, varpå en obetydlig mängd hyvelspån fick göra müslin sällskap i frukosten. När herrar Platon och Aristoteles dök upp i den unga kvinnans hängivna tirad, och huruvida deras undran - om kulturen möjligen kan fördärva naturen - skulle tas på allvar eller inte, då riste det till i karln och med ett dämpat gutturalt grymtande tog han sin bricka och lämnade platsen.

  Vill absolut inte lägga några värderingar i människors olika intresseområden. Tycker bara det var en fantastiskt rolig situation….

Nu ska jag lämna skrivbordet på jobbet under min näst sista arbetsdag på Vänerhamn. På söndag bär det iväg till västkusten men innan det blir det The Baseballs på ArvikaHamnfest under fredag kväll.