lördag 22 augusti 2009

Och tårta på det hela

För att fira sista högvakten hade Karlsson bakat en stor kladdkaka! Mums vad gott!

En mulen morgon som denna har aldrig existerat en högvaktsdag detta år. Typiskt. Sista högvakten och det ska var grå himmel med regnskyar. Men man få se det från den ljusa sidan, det blir inte för varmt i alla fall. Den korta sträckan till stallet gjorde oss alla genomvåta direkt. Detta är väl straffet för att vi sluppit en riktig regnskur på högvakterna under hela året. Löjtnant Johansen försökte göra oss på gott humör genom att citera dagens väderprognos, att vid 11-12 tiden skulle det spricka upp. Ingen trodde på honom eftersom det inte fanns en liten gnista på den gråa himlen. Men att deppa ihop är bara meningslöst. Vi äter lunch. Det regnar. Vi byter om. Det regnar. Vi bär ner instrumenten till stallet. Det regnar. Det kommenderas regnkappa på. Det regnar. Det kommenderas regnkappa av. Det regnar INTE. Och så fortsatte det sen, att inte regna. Som sagt det är ingen ide att deppa ihop innan man har facit i handen. Det kom inte en regndroppe till under hela dagen. Så den sista högvakten blev också regnfri. Detta är nog det mest lyckosamma år hittills med vädret.

Jo detta med bus som jag nämnde i går. Högvaktsbus på sista högvakten är en klassiker som har gett många tragedier. Vissa bus har till och med bestraffats med betalning eftersom det förstört den heliga ceremonin Men vårt bus var lite mer av det enkla, lite mer av det roliga och absolut lite mer av det intärna. När vi rider ut från borggården spelar vi alltid marschen "papenheimer" till avslag. I dag spelade vi en bit av "papenheimer" och sedan gick över i låten "El doudou" utan att Löjtnant Ahlbin visste något om det. Och varför är detta så speciellt? Jo denna "El doudou" var en låt vi spelade i Belgien. Detta var namnet på festivalen som ägde rum där nere och låten var på något sätt helig. Den gjorde varje själ glad och fick alla att klappa i takt, ung som gammal. En låt som satte sig fast hos varje musiker och som kommer följa med oss resten av livet. Detta bus var ett "lagomt bus", om jag ska använda Löjtnant Ahlbins ord. För publiken kunde det vara vilken låt som helst med vi fick i alla fall Löjtnant Ahlbin att dra på mungiporna. Jag tror vi gjorde mycket rätt i att spela den låten för resten av dagen var han på mycket gott humör ändå om låten hade fastnat på hjärnan.

När vi red hem från högvakten i dag tog vi en sväng till Riddarholmen där det firades en medeltidsdag. Vi spelade några trudilutter och red sedan hem från slottet för sista gången...

En stortorgskonsert baserat på marschmusik var pricken över i:et och det blev en lång dag med mycket spel. Men musiken är ännu inte slut. Hela denna kväll kommer vi höra dunkande ljud från Stadion, för de som har missat det är bandet Coldplay i Sverige för att fylla svenskars öron med ljuva toner.

Dagens händelse: För de intresserade har jag varit med på ett bröllopskort idag.
Jag och Stenqvist vandrade på gamla stans gator och där stod de, ett bröllopspar med ett helt fototeam. Eftersom vi är så stiliga i vår m/ä tillhörande havremått ville fotografen ha oss som smycke runt det lyckliga paret. En på varsin sida och där, smack så var vi bröllopsfotade.
Ja då hade man det avklarat också :)

Inga kommentarer: