I går var en stor dag för alla i LDK. Vår första resa med hästarna!
Gårdagen var en lång men rolig dag. Vi var igång i ca 19 timmar i sträck och det kändes i kroppen när man la sig för att sova kan jag säga. En resa till Uppsala med hästarna på släp gav ett utomordentligt resultat. Det var beridna högvaktens dag och Försvarsmusikcentrums dag på samma gång. Fråga mig inte varför vi var i just Uppsala men för det vet jag inte.
Tidig morgon började vi plocka med saker i stallet och rykta hästarna. Vid 9 var det dags för den stora händelsen, att lasta hästarna. Om man har tur går det fort men om man har otur kan det ta flera timmar. Vi hade tur! 18 hästar totalt. I vanliga fall är vi 22 eller 23 hästar men det fanns inte släp till alla så det blev en mindre musikkår denna gång.
När vi väl var framme i Uppsala och alla hade parkerat var det dags att lugna hästarna med lite hösilage. Medans de mumsade på sin mat han vi slänga i oss lite pastasallad till lunch. Sen var det bara att titta till hästarna igen. Om man har med hästarna på en resa blir det inte mycket till fritid. Det är kul men mycket jobb.
13.30 startade en parad som skulle ta oss till ett stort torg i Uppsala. Det kändes på hästarna att det var nya gator. Det var mer oroliga men det gick oväntat bra. På torget gjorde vi vårt hästfig och stod sedan uppstälda medans beridna högvakten lämnade över 4 nya hästar. En häst döpte de till Svensson!!! Stackars liten!
Efter paraden, av med alla sadlar och tillbaka med hästarna in i transporterna. Äta lite mat. Ut med hästarna och på med högvaktsutrustningen. Nu var det dags för den stora finalen. I den botaniska trädgården hade det riggats en scen, strålkastare och filmkameror. En konsert filmad av tv4 skulle nu gå av stapeln. Marinens musikkår, en värnpliktig orkester från finland och lite annat smått och gott var på plats. Men det var vi som var höjdpunkten. Först marscherar vi in och gör vårt fotfig tillsammans med drilltroppen och 20 minuter senare sitter vi på hästarna för att göra hästfiget. Skitcoolt att göra allt! Tyvärr är inte jag med och rider på kvällen eftersom det är färre hästar än på högvakterna och jag fick rida på dagen. Men jag tror att det kommer bli ett mycket bra TV program ändå, jag är med och marscherar i fitfiget om ni kan se vem jag är. Vad jag har hört ska det visas på TV4 plus den 12 september men mer vet jag inte.
Nu är jag hemma en kort sväng för att vila upp mig. Sen är det bara tuta och köra igen. på tisdag är vi på karlsborgs fästning för en liten konsert och sen tillbaka till Stockholm för rep inför fredagens konsert på musikmuseet. Här tar vi det inte lugnt :)
Haregött!
söndag 30 augusti 2009
Blå hallen
Nu har det hänt så mycket att jag glömt blogga om vissa saker.
Den 20 Augusti hade vi en dag med 2 konserter. En konsert med fotfig på Solbacka. Ett väldigt fint ställe med grönt lanskap. Det är ett gammalt internat där bland annat Jan Guillou har gått. När vi anlände till Solbacka var det genast lunch. Pytt i panna i matsalen där gamla elever ätit. Det fanns gamla kort uppsatta på väggarna med bilder från tidigare tider och det kändes som man var mitt i filmen Ondskan. Mycket spännande att varit där! Och sen konserten, fotfig på en gräsmatta inför ÖB med gäster. En liten men trevlig tillställning.
Nästa resa denna dag gick till Blå hallen där nobelmiddagen hålls. Om ni sett nobelmiddagen på TV har ni sett en trapp där talaren står. I den trappen stod vi helt stilla i en timma på varsit trappsteg! Med blicken fäst långt borta i salen och svetten rinnande längs ansiktet gick en timme låååååååångsamt. Men vi klara det utan någon som svimmade. Jo sen har Prinsen gått 1 meter ifrån mig ! Denna tillställning hette "Water Price". Ett pris som delas ut till en person som gjort något bra för miljön. Det var någon filur från något land lång från oss som fick pris för att han ahde kommit på ett sätt att spola på som inte drar så mycket vatten om jag inte mins fel men jag kan ha fel...
Kul att ha spelat i blå hallen!
Sen var väl den dagen klar.
Den 20 Augusti hade vi en dag med 2 konserter. En konsert med fotfig på Solbacka. Ett väldigt fint ställe med grönt lanskap. Det är ett gammalt internat där bland annat Jan Guillou har gått. När vi anlände till Solbacka var det genast lunch. Pytt i panna i matsalen där gamla elever ätit. Det fanns gamla kort uppsatta på väggarna med bilder från tidigare tider och det kändes som man var mitt i filmen Ondskan. Mycket spännande att varit där! Och sen konserten, fotfig på en gräsmatta inför ÖB med gäster. En liten men trevlig tillställning.
Nästa resa denna dag gick till Blå hallen där nobelmiddagen hålls. Om ni sett nobelmiddagen på TV har ni sett en trapp där talaren står. I den trappen stod vi helt stilla i en timma på varsit trappsteg! Med blicken fäst långt borta i salen och svetten rinnande längs ansiktet gick en timme låååååååångsamt. Men vi klara det utan någon som svimmade. Jo sen har Prinsen gått 1 meter ifrån mig ! Denna tillställning hette "Water Price". Ett pris som delas ut till en person som gjort något bra för miljön. Det var någon filur från något land lång från oss som fick pris för att han ahde kommit på ett sätt att spola på som inte drar så mycket vatten om jag inte mins fel men jag kan ha fel...
Kul att ha spelat i blå hallen!
Sen var väl den dagen klar.
lördag 22 augusti 2009
Och tårta på det hela
För att fira sista högvakten hade Karlsson bakat en stor kladdkaka! Mums vad gott!
En mulen morgon som denna har aldrig existerat en högvaktsdag detta år. Typiskt. Sista högvakten och det ska var grå himmel med regnskyar. Men man få se det från den ljusa sidan, det blir inte för varmt i alla fall. Den korta sträckan till stallet gjorde oss alla genomvåta direkt. Detta är väl straffet för att vi sluppit en riktig regnskur på högvakterna under hela året. Löjtnant Johansen försökte göra oss på gott humör genom att citera dagens väderprognos, att vid 11-12 tiden skulle det spricka upp. Ingen trodde på honom eftersom det inte fanns en liten gnista på den gråa himlen. Men att deppa ihop är bara meningslöst. Vi äter lunch. Det regnar. Vi byter om. Det regnar. Vi bär ner instrumenten till stallet. Det regnar. Det kommenderas regnkappa på. Det regnar. Det kommenderas regnkappa av. Det regnar INTE. Och så fortsatte det sen, att inte regna. Som sagt det är ingen ide att deppa ihop innan man har facit i handen. Det kom inte en regndroppe till under hela dagen. Så den sista högvakten blev också regnfri. Detta är nog det mest lyckosamma år hittills med vädret.
Jo detta med bus som jag nämnde i går. Högvaktsbus på sista högvakten är en klassiker som har gett många tragedier. Vissa bus har till och med bestraffats med betalning eftersom det förstört den heliga ceremonin Men vårt bus var lite mer av det enkla, lite mer av det roliga och absolut lite mer av det intärna. När vi rider ut från borggården spelar vi alltid marschen "papenheimer" till avslag. I dag spelade vi en bit av "papenheimer" och sedan gick över i låten "El doudou" utan att Löjtnant Ahlbin visste något om det. Och varför är detta så speciellt? Jo denna "El doudou" var en låt vi spelade i Belgien. Detta var namnet på festivalen som ägde rum där nere och låten var på något sätt helig. Den gjorde varje själ glad och fick alla att klappa i takt, ung som gammal. En låt som satte sig fast hos varje musiker och som kommer följa med oss resten av livet. Detta bus var ett "lagomt bus", om jag ska använda Löjtnant Ahlbins ord. För publiken kunde det vara vilken låt som helst med vi fick i alla fall Löjtnant Ahlbin att dra på mungiporna. Jag tror vi gjorde mycket rätt i att spela den låten för resten av dagen var han på mycket gott humör ändå om låten hade fastnat på hjärnan.
När vi red hem från högvakten i dag tog vi en sväng till Riddarholmen där det firades en medeltidsdag. Vi spelade några trudilutter och red sedan hem från slottet för sista gången...
En stortorgskonsert baserat på marschmusik var pricken över i:et och det blev en lång dag med mycket spel. Men musiken är ännu inte slut. Hela denna kväll kommer vi höra dunkande ljud från Stadion, för de som har missat det är bandet Coldplay i Sverige för att fylla svenskars öron med ljuva toner.
Dagens händelse: För de intresserade har jag varit med på ett bröllopskort idag.
Jag och Stenqvist vandrade på gamla stans gator och där stod de, ett bröllopspar med ett helt fototeam. Eftersom vi är så stiliga i vår m/ä tillhörande havremått ville fotografen ha oss som smycke runt det lyckliga paret. En på varsin sida och där, smack så var vi bröllopsfotade.
Ja då hade man det avklarat också :)
En mulen morgon som denna har aldrig existerat en högvaktsdag detta år. Typiskt. Sista högvakten och det ska var grå himmel med regnskyar. Men man få se det från den ljusa sidan, det blir inte för varmt i alla fall. Den korta sträckan till stallet gjorde oss alla genomvåta direkt. Detta är väl straffet för att vi sluppit en riktig regnskur på högvakterna under hela året. Löjtnant Johansen försökte göra oss på gott humör genom att citera dagens väderprognos, att vid 11-12 tiden skulle det spricka upp. Ingen trodde på honom eftersom det inte fanns en liten gnista på den gråa himlen. Men att deppa ihop är bara meningslöst. Vi äter lunch. Det regnar. Vi byter om. Det regnar. Vi bär ner instrumenten till stallet. Det regnar. Det kommenderas regnkappa på. Det regnar. Det kommenderas regnkappa av. Det regnar INTE. Och så fortsatte det sen, att inte regna. Som sagt det är ingen ide att deppa ihop innan man har facit i handen. Det kom inte en regndroppe till under hela dagen. Så den sista högvakten blev också regnfri. Detta är nog det mest lyckosamma år hittills med vädret.
Jo detta med bus som jag nämnde i går. Högvaktsbus på sista högvakten är en klassiker som har gett många tragedier. Vissa bus har till och med bestraffats med betalning eftersom det förstört den heliga ceremonin Men vårt bus var lite mer av det enkla, lite mer av det roliga och absolut lite mer av det intärna. När vi rider ut från borggården spelar vi alltid marschen "papenheimer" till avslag. I dag spelade vi en bit av "papenheimer" och sedan gick över i låten "El doudou" utan att Löjtnant Ahlbin visste något om det. Och varför är detta så speciellt? Jo denna "El doudou" var en låt vi spelade i Belgien. Detta var namnet på festivalen som ägde rum där nere och låten var på något sätt helig. Den gjorde varje själ glad och fick alla att klappa i takt, ung som gammal. En låt som satte sig fast hos varje musiker och som kommer följa med oss resten av livet. Detta bus var ett "lagomt bus", om jag ska använda Löjtnant Ahlbins ord. För publiken kunde det vara vilken låt som helst med vi fick i alla fall Löjtnant Ahlbin att dra på mungiporna. Jag tror vi gjorde mycket rätt i att spela den låten för resten av dagen var han på mycket gott humör ändå om låten hade fastnat på hjärnan.
När vi red hem från högvakten i dag tog vi en sväng till Riddarholmen där det firades en medeltidsdag. Vi spelade några trudilutter och red sedan hem från slottet för sista gången...
En stortorgskonsert baserat på marschmusik var pricken över i:et och det blev en lång dag med mycket spel. Men musiken är ännu inte slut. Hela denna kväll kommer vi höra dunkande ljud från Stadion, för de som har missat det är bandet Coldplay i Sverige för att fylla svenskars öron med ljuva toner.
Dagens händelse: För de intresserade har jag varit med på ett bröllopskort idag.
Jag och Stenqvist vandrade på gamla stans gator och där stod de, ett bröllopspar med ett helt fototeam. Eftersom vi är så stiliga i vår m/ä tillhörande havremått ville fotografen ha oss som smycke runt det lyckliga paret. En på varsin sida och där, smack så var vi bröllopsfotade.
Ja då hade man det avklarat också :)
fredag 21 augusti 2009
Sista för gott
En sista beriden vaktparad kvar och sen är det roliga slut...
Nja inte riktigt kanske men det kommer skära hårt i hjärtat i morgon när jag sitter upp på hästen för sista gången innan en beriden vaktparad, kanske mitt livs sista. Inräknat morgondagens högvakt har jag ridit 41 av 45 stycken vilket jag tycker är mycket strongt gjort. Det är många gånger då man har känt trötthet inför en högvaktsdag då man har stigit upp med lungorna fyllad med en stor suck. Dessa dagar är nu över. Den stora turistattraktionen är slut för i år och för min del. Det har varit mig ett sant nöje att få kunna delta i dessa stora uppträdanden och jag kommer sakna dem på ett vördnande sätt.
Men hästarna lämnar vi inte än. Redan nästa vecka drar vi till Uppsala med hästarna på släp. Där kommer Försvarsmusikcentrums dag och beridna högvaktens dag. Första resan med hästar men inte sista. Växjö och Norrköping är två av de andra hållplatserna på vår Sverigeturné. Men sen blir det inge mer parad till häst, hittils.
Nu ska vi busa lite... berättar mer nästa gång.
Nja inte riktigt kanske men det kommer skära hårt i hjärtat i morgon när jag sitter upp på hästen för sista gången innan en beriden vaktparad, kanske mitt livs sista. Inräknat morgondagens högvakt har jag ridit 41 av 45 stycken vilket jag tycker är mycket strongt gjort. Det är många gånger då man har känt trötthet inför en högvaktsdag då man har stigit upp med lungorna fyllad med en stor suck. Dessa dagar är nu över. Den stora turistattraktionen är slut för i år och för min del. Det har varit mig ett sant nöje att få kunna delta i dessa stora uppträdanden och jag kommer sakna dem på ett vördnande sätt.
Men hästarna lämnar vi inte än. Redan nästa vecka drar vi till Uppsala med hästarna på släp. Där kommer Försvarsmusikcentrums dag och beridna högvaktens dag. Första resan med hästar men inte sista. Växjö och Norrköping är två av de andra hållplatserna på vår Sverigeturné. Men sen blir det inge mer parad till häst, hittils.
Nu ska vi busa lite... berättar mer nästa gång.
söndag 16 augusti 2009
4 högvaktspinnar kvar
Det rullar på med högvakt. Hästarna har nu vant sig liksom vi ryttare. Nu ska vi försöka njuta av de sista högvakterna och ta in solen på borggården.
Framför oss väntar en del nya konserter. På tisdag har vi en Vpl, värnplikts, spelning här på kasserngården. På torsdag väntar två konserter. På lördag väntar en högvakt, ridande konsert på riddarholmen och sedan stortorgskonsert på kvällen. Sen blir det nog lite party eftersom vi ridit sista högvakten för gott. Nästa helg ska vi på en liten tripp till Uppsala med hästarna! Det ska bli spännande!
Mina muskler är trötta efter en timme på gymmet så kvällen erbjuder övning och leta utbildning på internet inför våren.
Och sen en liten bild på det hela för
att förgylla tillvaron:
Detta är Ellish från London Zoo!
Framför oss väntar en del nya konserter. På tisdag har vi en Vpl, värnplikts, spelning här på kasserngården. På torsdag väntar två konserter. På lördag väntar en högvakt, ridande konsert på riddarholmen och sedan stortorgskonsert på kvällen. Sen blir det nog lite party eftersom vi ridit sista högvakten för gott. Nästa helg ska vi på en liten tripp till Uppsala med hästarna! Det ska bli spännande!
Mina muskler är trötta efter en timme på gymmet så kvällen erbjuder övning och leta utbildning på internet inför våren.
Och sen en liten bild på det hela för
att förgylla tillvaron:Detta är Ellish från London Zoo!
onsdag 5 augusti 2009
Nu räknar vi ner på händerna
Det är 9 beridna högvakter kvar detta år. För dig som inte haft vägarna förbi Stockholm än, det finns fortfarande hopp kvar!
Den var det de där 10 fothögvakterna vi ska ha. Det är så typiskt att vi måste gå så många fothögvakter när vi är den beridna musikkåren, men så går det när man har för generösa befäl som säger jag till det mesta. Det ska nog bli kul det med. En fothögvakt kommer inte att ta hela dagen i alla fall som vi är vana med. Från 08.00 på morgonen till 15.30 arbetar vi med och runt högvakten.
Här händer det inte så mycket mer än högvakter just nu. Vi har haft 5 i rad och får nu lite ledighet. Men till helgen kör vi igång igen! 2 högvakter 2 dagars ledighet och sen ytterligare 5 högvakter. Det känns att det lider mot sitt slut, skönt och hårt. Det är en otrolig känsla att rida in på borggården när den är propp full med folk från alla världens hörn. Jag kommer aldrig att få vara med om något liknande. Men för mycket av den goda kakan gör att man tappar smaken, det är samma sak med högvakterna. Man förstår inte hur pampigt det egentligen är när man känner träsmaken i baken.
Vi har mycket framför oss som t.ex. konsetrer, fothögvakter och den hittils bortglömda GSU:n, Grundläggande soldatutbildningen. Gröntjänsten, som den också kallas, kommer få sin start i slutet av september vad vi vet. Vi har ingen aning om hur mycket vi kommer ligga i fält eller hur många timmar vi kommer spendera på skjutbanan, det kommer med tiden. Visst ska det bli kul, i måttliga mängder. Det ska bli kul att få prova på livet som "riktig" soldat men för oss musiker kommer det också bara vara att prova på, mer hinner vi inte.
Nu ska jag hem och vila mig inför kommande högvakter. Om ni finns där bland alla människor på borggården ska jag spela extra högt för er :)
Den var det de där 10 fothögvakterna vi ska ha. Det är så typiskt att vi måste gå så många fothögvakter när vi är den beridna musikkåren, men så går det när man har för generösa befäl som säger jag till det mesta. Det ska nog bli kul det med. En fothögvakt kommer inte att ta hela dagen i alla fall som vi är vana med. Från 08.00 på morgonen till 15.30 arbetar vi med och runt högvakten.
Här händer det inte så mycket mer än högvakter just nu. Vi har haft 5 i rad och får nu lite ledighet. Men till helgen kör vi igång igen! 2 högvakter 2 dagars ledighet och sen ytterligare 5 högvakter. Det känns att det lider mot sitt slut, skönt och hårt. Det är en otrolig känsla att rida in på borggården när den är propp full med folk från alla världens hörn. Jag kommer aldrig att få vara med om något liknande. Men för mycket av den goda kakan gör att man tappar smaken, det är samma sak med högvakterna. Man förstår inte hur pampigt det egentligen är när man känner träsmaken i baken.
Vi har mycket framför oss som t.ex. konsetrer, fothögvakter och den hittils bortglömda GSU:n, Grundläggande soldatutbildningen. Gröntjänsten, som den också kallas, kommer få sin start i slutet av september vad vi vet. Vi har ingen aning om hur mycket vi kommer ligga i fält eller hur många timmar vi kommer spendera på skjutbanan, det kommer med tiden. Visst ska det bli kul, i måttliga mängder. Det ska bli kul att få prova på livet som "riktig" soldat men för oss musiker kommer det också bara vara att prova på, mer hinner vi inte.
Nu ska jag hem och vila mig inför kommande högvakter. Om ni finns där bland alla människor på borggården ska jag spela extra högt för er :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)