fredag 19 juni 2009

Legenden om "Sankt Göran och draken"

Året var långt innan vår födsel. Den ovälkommande draken anlände till en by utanför Mons i Belgien.

Detta är det berömda slaget där riddaren Göran sticker ett spjut i draken och tystar honom för gott. Men än idag kan man uppleva detta slag på guldsand i staden Mons. Sedan 1300-talet har denna gröna och runda draken vaknat till liv varje år. Ett skådespel och en folkfest där 30.000 personer engagerar sig. Det kommer rsenärer från större delar av Belgien men också Frankrike. Vi fick äran att vara ett av banden i Tattoo föreställningarna som hölls under denna enorma folkfest. Innan vi anlände till Mons och fick förklarat för oss vad allt handlade om hade vi ingen aning om att vi var en del i en stor folkfest. En underbar upplevelse.

Om du är intresserad av legendens historia men inte orkar läsa dig till den är det bara att bege sig till Mons. Vi upplevde legenden med våra egna ögon, ja i alla fall en del av den då vi inte repade. Festen höll på från tidig morgon till sen kväll ända fram till det stora slaget. På kvällarna var torget fullt av människor och live musik. En veckas lång festival. Plastglas med öl låg slängda överallt och det luktade inte viol direkt, men kul hade då alla. Olika lekar och spel organiserades, eller mer dödslekar där en del var med för att slåss. Omoget.
Alltså höll festandet på i flera dagar fram till lördagen då allt hände. När vi bestämde oss för att gå upp mot torget för att se en skymt av draken stötte vi på en parad där kyrkklockorna väckte en sorgsen stämning. Alla i paraden bar historiska kläder, både vuxna barn och hästar. Deras roll var att visa upp kyrkligaförsamlingar och vara en symbol för att det var de kristna som slogs mot draken. Eftersom legenden har ett par år på nacken var det kyrkan som hade styret under denna tid.
Med kyrkklockorna gällt ringande i bakgrunden och dessa ledsna ansikten fyllde Mons av en känsla som innan en sista strid. Obehagligt men mycket intressant att vara mitt i detta ålderdomliga skådespel. Paraden gick en slinga genom staden med slutstation på torget. Lastbilar körde fram gul sand och en stridszon på torget bildades. (Se bilden nedan.)


Inne i stridszonen befinner sig Sankt Göran på sin tappre häst, draken och hans beskyddare=människor som är utklädda till kor. Legenden har sina humoristiska hörn. Klockan 12.00 stupar draken och Sankt Göran får höra folkets jubel. Nu återstår bara den sista och farligaste delen. Den heliga vagnen. En mycket gammal vagn som blir äldre och rangligare med åren. Vagnen dras av 6 eller 8 grova hästar med heliga passagerare på. Drakens roll i spelet är till för att stoppa vagnen på sin färd och eftersom draken nu har stupat väntar bara den branta backen. Sägen säger att om vagnen inte lyckas komma upp kommer staden Mons ha otur i ett år framöver. Här kommer den läskiga biten i denna legend. Två år har de misslyckats med att få upp vagnen, år 1914 och 1940, de två världskrigen(1940 kom andra världskriget till Belgien). Så om man tror på legenden... Men ta det lugnt, de lyckades i år.
Publiken är mer än engagerad, de hjälper till med att ta kål på draken och få upp vagnen. Sen finns det de som står på drakens sida, men det goda vinner alltid.
Tyvärr missade vi draken när han befann sig stridslysten på torget. Vi hade lunch tid då men eftersom Mons har en egen lokalkanal där de visar hela händelseförloppet i repris efter repris missade vi inte någon detalj.

Midsommar

En resa till Belgien är nu avbockad i min kalender. Grym resa!

Bilder och en sammanfattning om min upplevelse i Belgien kommer in sinom så håll ut...

Midsommar firar jag både i Kil och Skoghall. Blommor till bordet plockade jag i Kil och åt sedan midsommarlunch med släkten. God mat tillsammans med Axel och hans vänner med egen kock!Axels vän Daniel stod för kock kunskaperna. Nu uppdatering på blogg och tid för att njuta av den långa permissionen på 30 dagar! Underbart skönt. 17 Juli börjar allvaret igen och då har vi överlevt halva tiden.

Midsommar utan regn existerar självklart inte men hoppas ni haft ett lyckat firande ändå.

lördag 13 juni 2009

Direkt fran Belgien

Har ar det fest sa det sprakar!

Hela staden Mons ror sig just nu pa gatorna for det ar fackeltag till stora torget. Tog precis en kort promenad med pappa och suz som ar har och kollar in vad jag har for mig. Det var tjockt med folk och man kom knappt fram. Om jag har forstatt ratt ar detta en tradition varje ar och i morgon kommer ett slag mot en drake att utspela sig med omkring 30 000 medverkande manniskor!
Jag visste inte att festivalen var sa stor innan jag satte mig pa planet till Bryssel.

Hela festivalen bygger pa en gammal legend dar befolkningen slass mot en drake som sedan stupar. Varje ar upprepas denna strid da daken dor pa "Grande Place", kl 12.00 i morgon. Slaget slutar med att alla drar upp en tung vagn, som ska forestalla draken, for en brant backe med hast hjalp och egen styrka. Om befolkningen tappar greppet om vagnen och draken inte lyckas komma fram till malet hamnar staden i en forbannelse harjar i ett ar. Staden kommer att drabbas av otur under ett helt ar. Oversergant Christensen berattade for mig att befolkningen i Mons har forlorat slaget mot draken 2 ar, 1914 och 1939... Slutsatsen lamnar jag till lasaren.

I kvall ar det fackeltag och smock fullt med folk. Jag kan inte forestalla mig hur mycket folk det kommer att vara i morgon eftersom det ar da det stora hander. Tank er Kils befolkning ganger 3, det ar valdigt mycket folk.

Och i morgon ar ocksa den stora dagen for oss. Den forsta och storsta Tattoo forestallningen ager rum pa en fotbollsstadio med stor publiklaktare.

16.30 kommer vi marschera ut for att representera vart kara land Sverige. Nationalsangen spelar vi alla rakryggade med stolthet.

tisdag 9 juni 2009

Nationaldagen

Jag har då aldrig sett så mycket folk på ett och samma ställe som runt slottet under årets nationaldag. Det var riktigt kul att rida högvakt idag ändå om attl gick snett.

Som jag nämnde i förra inlägget sjukskrevs Krut för några dagar framöver. Men denna morgon verkade det inte som att han hade ont i ruggen och fick gå in i tjänst igen. Jag red Kaskad och Bjeluvouk red Krut. Hans sadel hade bytts ut till den gamla modellen och ett fårskinn kompletterade utrustninge för hästar som är känsliga. Men detta hjälpte inte stackars Krut. Han var inte lika jobbig som då jag red honom men han sparkade bakut och Kaskad vägrade att närma sig honom. Rättningen var inte den bästa idag kan man då säga. Linjen var inte så fin. Hästarna stod på rad, stor lucka, Krut, stor lucka och hästarna stod på rad. Andra gången vi ställde upp på linjen blev Kaskad så rädd att han tryckte ut två hästar bakom linjen. Då förstod Löjtnant att det inte funkade med Krut. Han gav order om att hon skulle sitta av från Krut och endast rida ut honom när högvakten var slut.
Stackars stackars Kaskad som nu är rädd för alla hästar till höger om honom. På vägen hem red Krut med Björk på ryggen längst bak i ledet. Björk var utan tvekan trött efter den turen så Krut hade krånglat. Kaslad red bredvid Husar och var allmänt rädd för honom ända tills han förstod att Husar inte var en farlig Krut.

Det blev en extra sightseeng genom Stockholm city eftersom bron vi brukar rida över var smäckad med folk, det gick inte att komma fram där. Men nya vägar är mycket uppskattade!

Nu tar jag en paus från bloggandet och far iväg till Belgien på Doudou Tattoo! Vi reser på torsdag och kommer tillbaka på onsdag. Sen väntar sommrledigheten medans hästarna är på grönbete.

Ha de gött alla som är kvar i Sverige!

Krut denna Krut

Stallets snällaste häst i boxen ja. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva händelsen för att ge er en så klar bild som möjligt men föreställ er det värsta så har ni nog närmat er verkligheten...

4/6 blev jag tilldelad Krut för att rida högvakt. Jag har ridit högvakt med honom några gånger förrut och vet att han kan vara sur på hästarna runtom. Han har en högre grad och vill gärna visa det genom att sparkas och bitas. Men detta brukar gå bra bara man har koll på honom och säger till när det väl händer. Men denna dagen var inte den andra lik.

Allt börjar som vanligt. Krut rörde inte en fena i boxen, nästan inte i alla fall. Han är mer tråkig än rolig att rykta. Hos Kaskad händer det ändå en del och man är uppmärksam hela tiden. Sen är Kaskad finare än Krut också.
När vi red till slottet var allt frid och fröjd. In i follan gick allt bra och första låten "Narvamarsch" passerar, Krut slår och håller på med huvudet som han alltid gör men i dag lite extra. När han börjar grabba förbygeln som hänger runt halsen blir jag orolig, så brukar han aldrig hålla på. Hur mycket jag än rycker i honom slutar han inte men börjar istället rafsa med hovarna i backen. Vad är det med honom idag. Jag fortsätter att kämpa med att få honom att stå still men han blir bara värre och värre. Tillslut gör han sina vanliga angrepp mot hästarna runton som så snällt flytar på sig då han hugger. Hur mycket jag än säger till honom ger han sig inte och slutar så smånigom lyssna på mina kommandon. Jag sitter nästan helt hjälplös på Krut. Högvakten tickar på och när det blir vår tur att göra figet skrittar jag från follan fram med lättnad inom mig. Så länge vi skrittar gör Krut inget ovanligt. Men direkt vi stannar under figet flippar han ur. Det blir bara värre och värre. Från hugg mot hästarna runtom till kickar då han siktar med båda bakbena mot stackars Kaskad. Kaskad blir så rädd att han inte vågar närma sig Krut. Krut vägrar att stå still och gör det helt omöjligt för mig att spela, skit jag ville visa att jag kunde spela förstastämman själv! De två linjerna vi har i figet var helt omöjliga. Krut sparkar bakut stup i kvarten och lyssnar inte på mig när jag skänklar honom. Vad gör man i det läget. Jo hoppas på att ha kvar balansen och inte ramla av. VI fullföljer i alla fall figet med en galen Krut och en rädd Kaskad och Husar. Stackars hästar säger jag bara. Tillbaka i filla igen då, Krut ger sig inte och sparkar bakut ända tills högvakten är klar och vi ska rida ut. Till och med i "Papenheimer" då vi rider ut lyckas han få till en sista segerkick mot Kaskad. Jag hoppar av Krut så fort vi står stilla och lämnar över honom till någon annan. Det visade sig senare på dagen att han verkade ha väldigt ont i ryggen. Hans förbygel var väldigt trasig och blev utbytt mot en ny samtidigt som vi sjukskrev honom dagen därpå.
Det var inte det minsta kul att sitta på hästryggen en dag som denna. Visst när man har kontroll går det bra men när hästen slutar lyssna på kommandon och man känner sig helt hjälplös vill man helst av att sitta av så fort som möjligt. Denna dag ställde inte till det bara för mig utan också för ryttarna runtom som istället hade livrädda hästar. Men alla satt kvar ich ingen blev skadad. Krut lyckades få in en träff på Kaskad så att han fick en reva i benet men ingen farligt som tur var.

måndag 1 juni 2009

Högvakt nummero 20

Ja då har man fyllt jämt i antal högvakter. Jag har ridit 20/22 högvakter hittills Nu har vi kört på med 5 på raken och har en dags uppehåll med rep och Fig i morgon men sen kör det igång igen. På onsdag rider jag också vad jag vet. Fredag däremot har vi konsert i Eskilstuna och Strängnäs, ska bli skönt med lite annat än bara högvakter. Detta blir de sista högvakterna innan sommarbetet. 6 juni firas givetvis på slottet med oss i täten och sedan skos hästarna av och släppa på ett grönt och skönt sommarbete. Vi får se hur många hästar som överlever denna sommaren. Det är vanligt att de kommer tillbaka med några sår eftersom det är i hagen det slåss om rang. Krut, eller den kokta moroten som jag kallar honom :), red jag idag. Han är en av de minsta och mest lugna hästarna i stallet när det gäller i boxen. Men i ledet ska han då bestämma över alla. Öronen bakåt och bits gärna. Man får vara alert hela tiden för att hinna dra i honom innan huggen träffar. Han är en riktig motsats till kära Kaskad. Som jag skrivit tidigare är inte Kaskad den mest populära hästen i stalle. Jättebra att rida med en galning i boxen. Nu går allt mycket bättre och jag är aldrig rädd numera när jag befinner mig hos honom. jag har lärt mig honom och han har lärt sig mig. han lyssnar och vågar inte säga emot för då vet han att han får ont.

Nu ska jag fortsätta studera lite politik inför söndagens första val för min del! God natt!