Mitt Liv Anna

I torsdags satt jag på tåget från Karlstad till Arvika sen kväll. När vi rullade genom Kil och Fagerås såg jag vit mark, kan det stämma. Har snön anlänt till oss. Har vi återigen gått från höst till vinter.

Att ha fyra underbara årstider som har sin egna glans är underbart. Man hinner inte tröttna på vårens knoppar innan sommarens värme tar vid. Sommarens värme byts mot höstens underbara färger och en promenad i skogen med en extra halsduk är alltid extra mysigt. Vinterns vita landskap är alltid välkomnande innan cirkeln sluts med nytt liv och knoppar i vårens årstid.

Men hur mycket vi än kan njuta av miljön runt oss finns det fortfarande problem som måste lösas. Ett av problemen jag haft under sommaren är av brottslig karaktär. I juni köpte jag en mobiltelefon via Internet men fick ingen telefon levererad till mig. Jag anmälde ärendet till polisen och i tisdags reste jag till Lidköping för att vara målsägande under utredningen i tingsrätten. När jag var på plats var målet redan avslutat och personen dömd så jag slapp sitta dör mitt emot honom. På torsdag fastställs domen och då kommer jag få reda på om jag får tillbaka mina pengar eller inte. I vilket fall som helst har jag gjort en god gärning åt samhällets rättigheter.

Andra problem är, som jag tidigare nämnt, vad man ska bli när man blir stor. Som ni vet studerar jag kulturvetarprogrammet i Karlstad men är inte helt nöjd, jag kommer att ge det några chanser till men tror inte jag har valt rätt. Men för att veta måste man prova sig fram, bättre det än att sitta hemma i soffan för det blir man inge klokare av. Det kanske visar sig att detta är helt rätt i slutändan, det är bara tiden som vet.

Nu är jag på väg till Kil för att ytterligare en gång repa med kören. Det blir bara roligare för varje gång och de blir bara bättre och bättre. Vi får se om mamma vill följa med och sjunga lite idag, ska ringa henne nu och kolla.

Så allt rullar på i livet, likaså årstiderna.