Tre skåp som varit fullpackade med saker har nu lämnat ett tomrum efter sig. Minnena har flugit ut och blir nu ett minne för en annan soldat.
2 dagar återstår av min tid i Stockholm. Jag har upplevt någonting speciellt som få får vara med om. Jag har stolt ridit över Stockholms gator. Marscherat på Svensk såsom Belgisk mark, med ära. Legat och skakat under en pressenig, första frostnatten 2009. Gått gått och gått, upp för trappor och ute i Kungsängens djupa skogar. 2 fältveckor och 97 trappsteg har satt sina spår och detta år kommer följa med mig i livet för evigt. Detta år är ingenting man glömmer i första taget. Vi har bott, bråkat, svettats, jobbat, spelat och skrattat ihop. Många befäl har sagt att under lumpen skaffar man vänner för livet, jag förstår vad de menar nu.
Det var skönt att tillsammans packa alla kläder i måndags kväll. Det var skönt att tillsammans lämna in all utrustning i tisdags. Det var skönt att se hur skåpen mer och mer öppnade sig. Det var skönt att lämna in instrumenten. Men det kommer vara tungt att tillsammans marschera ut genom valvet på fredag kl 12.15 för att inte komma tillbaka som värnpliktig igen. Men jag gör det i Hans Majestät Konungens namn för att lämna plats till ytterligare ett år med värnpliktiga musiksoldater i Livgardets daragonmusikkår.
Tack för mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar