Nu sätter vi Angola i siktet

Efter att ha avklarat den "lätta" delen av resan har vi sovit en sista natt tillsammans med kor i Namibias torra landskap. Nu i soluppgången rullar vi in i Angola, också kallat Afrikas Nord Korea. Med blandade känslor ser jag fram emot detta land. Efter Angolas självständighet blev landet mer öppet och det var lättare att passera in och ut ur landet. Med tiden har det dock blivit svårare att få visum och således svårare att komma in i landet. Det är en av förtjusningarna med vår resa till Angola. Anledningen till att vi har fått visum är att vi reser med ett resebolag, www.4x4expedition.se som är ett litet privatföretag. Det kommer också vara svårare att bushcampa och vi får vara tysta när vi slår läger. Vissa delar av Angola kommer vi inte ens välja att svänga av vägen då det finns risk för gamla minor. Men de ställena är väl kartlagda och vi tar det säkra före det osäkra.

Namibia, före detta tillhörande Sydafrika, påminner mycket om Sydafrika. Landskapet har gått får berg till öken till savann och ju nordligare vi kommer desto mer grönska ser vi. Små knähöga buskar i södra Namibia blir till 2 meters buskage i norra Namibia. De växer lika tätt och det går likadana kor på båda ställena.

The big five är avklarat! Förutom att ha sett elefant och lejon igen lyckades vi se leopard och noshörning 2 gånger. Buffel såg jag i Tanzania och kan därför stolt nog bocka av alla Big five djuren. Möjligheten kom till mig när vi besökte nationalparken Etosha i norra Namibia. Det häftigaste var när vi på kvällen satt vid vattenhålet och 17 giraffer strosade fram, drack lite vatten och sedan skingrades för fortsatt vandring.

Helgen vi spenderade i Windhoek, Namibias huvudstad, var över förväntan. Jag bär med mig mötena med Esther och hennes vänner. En underbar kvinna som sliter för att stärka sitt land.


Tack och Hej Namibia!

Ps. Glöm inte att följa oss på www.4x4expediton.se under fliken blogg. Där bloggar det nästan varje dag om vår expedition Sydafrika-Gabon. Ds.