Spring, spring. Spring framåt! Det är det enda tiden ger dig utrymme för. Hur kunde tiden springa iväg? Jag säg den som kan svar på det.
Nu sitter jag här, nyss fyllda 22 år och fortsätter springa, men vart leder stegen mig? Det är bara tiden som kan svara på. Tiden som bara springer utan att stanna till för att hämta andan. Tänk om man kunde ha en sådan bra kondition! Men stanna, se dig om och njut av den färglada naturen runt dig, passa på medan du vilar för utan att du är medveten om det springer du snart igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar